...
OBS, tycker ni att jag redan wajnat tillräckligt mkt så skippa att läsa detta! kom fan inte med nån dryg kommentar eller sitt inte och himla med ögonen där på andra sidan skärmen, då kan ni likagärna dra igen! Kommer säkert radera det ikväll eller nåt..
Jag vet inte vafan jag ska göra. Mår så extremt dåligt så det är inte sant! Jag har alltid sagt att jag inte ska bli kär, att jag aldrig nånsin ska våga släppa in känslorna och att aldrig någonsin våga känna efter hur jag egentligen känner för någon. För det är just därför det blir såhär, jag får panikångest, jag gråter sönder mina ögon och jag blir helt autistisk. Jag bryr mig inte om något! Denna gången kändes det som om man faktiskt trots allt det, kunde våga göra allt just det.
Det var ju ett smart val, walde. Nu sitter jag här helt jävla ensam och det känns som om hela livet gått under, när det absolut inte gjort det! Jag känner mig så jävla misslyckad så det är inte klokt. Förlåt, men du har fått mig att känna att det är mig det är fel på, att jag är misslyckad, att jag är helt totalt jävla värdelös!
Sitter och storlipar just nu, vill inte ha det såhär! Vafan hände egentligen? Ena dagen hade du saknat mig så när du varit iväg, du pussade på mig och höll om mig som aldrig förr, fyfan va jag älskade det ögonblicket! Du fick mig att känna att jag var nåt att komma hem till! Att du var glad att ha mig. Allt var skitbra.. Andra dagen är du som en vänd pannkaka. Helt omvänd! Vafan gjorde jag för fel denna gången..?
Och nu pratar du inte ens med mig. Du flyr istället för att ta tag i det, som du själv sa. Livet funkar inte så, alltså!
Jag fattar inte vad det är för fel på mig, varför kan jag inte bara släppa det och gå vidare? Det var ju ändå inte vi så pass länge, men ändå, 3-4 månader räckte för att jag skulle våga släppa in lite känslor i allt, och du bara skjuter ner mig. Jag är ingenting för dig! Önskar bara att det inte gått så långt..
Och vad annars ska jag tro, om inte annat än att du lekte med mig, helt tiden! När du nu skiter i hur jag mår? Förklara vadfan annars jag ska tro!? Det var längesen, flera år sen jag vågade känna efter och inse att fyfan vad denna människan får mig att le, må bra & få fjärilar i magen..!
Jag skulle göra allt.. Verkligen allt, för i dina armar trivs jag så in i helvetes bra!
Jag vill inget annat än att få vara din.
Jag vet inte vafan jag ska göra. Mår så extremt dåligt så det är inte sant! Jag har alltid sagt att jag inte ska bli kär, att jag aldrig nånsin ska våga släppa in känslorna och att aldrig någonsin våga känna efter hur jag egentligen känner för någon. För det är just därför det blir såhär, jag får panikångest, jag gråter sönder mina ögon och jag blir helt autistisk. Jag bryr mig inte om något! Denna gången kändes det som om man faktiskt trots allt det, kunde våga göra allt just det.
Det var ju ett smart val, walde. Nu sitter jag här helt jävla ensam och det känns som om hela livet gått under, när det absolut inte gjort det! Jag känner mig så jävla misslyckad så det är inte klokt. Förlåt, men du har fått mig att känna att det är mig det är fel på, att jag är misslyckad, att jag är helt totalt jävla värdelös!
Sitter och storlipar just nu, vill inte ha det såhär! Vafan hände egentligen? Ena dagen hade du saknat mig så när du varit iväg, du pussade på mig och höll om mig som aldrig förr, fyfan va jag älskade det ögonblicket! Du fick mig att känna att jag var nåt att komma hem till! Att du var glad att ha mig. Allt var skitbra.. Andra dagen är du som en vänd pannkaka. Helt omvänd! Vafan gjorde jag för fel denna gången..?
Och nu pratar du inte ens med mig. Du flyr istället för att ta tag i det, som du själv sa. Livet funkar inte så, alltså!
Jag fattar inte vad det är för fel på mig, varför kan jag inte bara släppa det och gå vidare? Det var ju ändå inte vi så pass länge, men ändå, 3-4 månader räckte för att jag skulle våga släppa in lite känslor i allt, och du bara skjuter ner mig. Jag är ingenting för dig! Önskar bara att det inte gått så långt..
Och vad annars ska jag tro, om inte annat än att du lekte med mig, helt tiden! När du nu skiter i hur jag mår? Förklara vadfan annars jag ska tro!? Det var längesen, flera år sen jag vågade känna efter och inse att fyfan vad denna människan får mig att le, må bra & få fjärilar i magen..!
Jag skulle göra allt.. Verkligen allt, för i dina armar trivs jag så in i helvetes bra!
Jag vill inget annat än att få vara din.
Kommentarer
Postat av: Thess
Darling då. <3
Postat av: Anonym
Stå på dig tjejen!
Trackback