Tankar
Vet inte hur jag mår egentligen. Känner mig likadan som honom, iskall, för jag bryr mig inte om varken honom eller henne längre och vad som händer med dom. Dom existerar inte i mitt liv längre, men ändå sitter jag och gråter som en idiot? Finns ingen som har svikit mig så mycket som hon har gjort, och det är mest över henne jag är ledsen.
Kan inte sova bra om nätterna, vaknar ständigt och det första som då dyker upp i skallen är henne i käften på honom. Får direkt en klump i magen och när jag väl somnar om så lägger jag huvudet på en genomblöt kudde.
Varje gång jag ska försöka få i mig någonting att äta så ser jag också den synen. Hennes käft emot hans, hennes armar runt honom och hans runt henne sådär som han brukade hålla mig.
Ja, kanske jag överdriver, men det spelar ingen roll. Enligt mig och många andra så gör inte vänner så mot varandra. Speciellt inte när denne vet hur mkt man tycker om denna man, att man gråtit oändligt många gånger över honom, och hon har alltid ställt upp när det gäller honom. Alltid!
Jag kan aldrig förlåta varken henne eller honom för detta. Okej, jag VILL inte förlåta. Det blir aldrig som vanligt igen, och nu hoppas jag bara att tiden läker alla sår. Dom ska fortfarande åka iväg till Turkiet tillsammans med 3 andra. Okej fine, det är för Stefans skull. Jag skulle med åkt, bara för hans skull om inte detta hänt. Hade mer än gärna åkt, men att ens se dom även om dom inte gör något, kommer ta kål på mig. Jag ska klara detta utan dom, för det första så betydde min och hennes vänskap inte ett skit för henne. Att hon var full är ingen ursäkt, för hur full man än är så vet man ALLTID vem personen är. Förstår ni vad jag menar? Det är inte så att om jag är skitfull så har jag helt plötslig glömt bort vem Stefan är te.x. Typ "Hej jag heter nellie, vem är du?" MAN VET ALLTID!
För det andra, så var jag bara ett objekt han hade som tidsfördriv, jag betydde inget för honom heller. Dessa 8 månader vi hållt på fram och tillbaka är inget värt. Jag såg någonting mellan oss som verkligen var bra, men antar att det också var en del i spelet.
Jag mår inte bra, detta kommer aldrig läka. Och jag vill aldrig veta av varken henne eller honom mera, vänskapen och kärleken till honom är nåt jag aldrig vill ha tillbaka.
Kan inte sova bra om nätterna, vaknar ständigt och det första som då dyker upp i skallen är henne i käften på honom. Får direkt en klump i magen och när jag väl somnar om så lägger jag huvudet på en genomblöt kudde.
Varje gång jag ska försöka få i mig någonting att äta så ser jag också den synen. Hennes käft emot hans, hennes armar runt honom och hans runt henne sådär som han brukade hålla mig.
Ja, kanske jag överdriver, men det spelar ingen roll. Enligt mig och många andra så gör inte vänner så mot varandra. Speciellt inte när denne vet hur mkt man tycker om denna man, att man gråtit oändligt många gånger över honom, och hon har alltid ställt upp när det gäller honom. Alltid!
Jag kan aldrig förlåta varken henne eller honom för detta. Okej, jag VILL inte förlåta. Det blir aldrig som vanligt igen, och nu hoppas jag bara att tiden läker alla sår. Dom ska fortfarande åka iväg till Turkiet tillsammans med 3 andra. Okej fine, det är för Stefans skull. Jag skulle med åkt, bara för hans skull om inte detta hänt. Hade mer än gärna åkt, men att ens se dom även om dom inte gör något, kommer ta kål på mig. Jag ska klara detta utan dom, för det första så betydde min och hennes vänskap inte ett skit för henne. Att hon var full är ingen ursäkt, för hur full man än är så vet man ALLTID vem personen är. Förstår ni vad jag menar? Det är inte så att om jag är skitfull så har jag helt plötslig glömt bort vem Stefan är te.x. Typ "Hej jag heter nellie, vem är du?" MAN VET ALLTID!
För det andra, så var jag bara ett objekt han hade som tidsfördriv, jag betydde inget för honom heller. Dessa 8 månader vi hållt på fram och tillbaka är inget värt. Jag såg någonting mellan oss som verkligen var bra, men antar att det också var en del i spelet.
Jag mår inte bra, detta kommer aldrig läka. Och jag vill aldrig veta av varken henne eller honom mera, vänskapen och kärleken till honom är nåt jag aldrig vill ha tillbaka.
Kommentarer
Trackback
